Tag Archives: poesi

Sommarminnen I – Picknick på Djurgården

17 september, 2011 by Betraktelser Bildblogg Bilder på Edward Huvudmeny Mat och dryck Natur Vardagsliv

Om än två veckor försenad (vilket knappast gjort någon ledsen) kan man nog inte annat än konstatera att hösten nu kommer krypande. Löven börjar få sina första färgskiftningar, mina solrosor på balkongen växer allt långsammare (tveksamt om de kommer hinna blomma) och efter att vissa delar av min kropp förvandlats till isblock på väg till jobbet i går förstod jag att cykelsäsongen var över, i alla fall för oss som inte orkar ha en uppsättning specialkläder i goortex som man byter till före och efter varje cykelktur.

Vad kan då passa bättre än att lägga ut några härliga minnen från sommaren, då när allt var så bra att man inte hann blogga för fem öre.

Jag börjar med några picknickbilder från Djurgården. Om jag hinner blir det fler bilder framöver – men jag lovar inget, har lärt mig att osvuret är bäst … Boken jag håller i handen är Deutsche Liebesgedichter, flaskan en Pol Roger vi fått i bröllopspresent, picknickmatens exakta sammansättning har jag glömt men det var ostar, charkuterier, thailändsk biffsallad, jordgubbar och en hel del annat.

Om man klickar en gång på en bild öppnas den ensam, men ännu liten. Klickar man en gång till blir den stor.

Gammal dikt

31 januari, 2011 by Huvudmeny

Egentligen borde jag skriva ett inlägg om hur bra Restaurant KB (Konsnärsbaren) är, för det har jag lovat källarmästaren redan för ett halvår sedan – och dessutom stämmer det. Men det får bli längre fram …

Gunilla åker åter till USA till helgen, ett föredrag skall skrivas för ICA och hållas på lördag, årets kock på torsdag, till kusinerna i morgon – jag har förtvivlat mycket att hinna med. Har till och med fått skjuta på en middag hos Gitto, Sveriges bästa amatörkock!

Alltså ingen nyskriven blogg utan lite skåpmat. Letade runt på datorn och hittade denna uppgivna dikt som jag skrev för elva år sedan, när mitt hjärta var i ett helt annat tillstånd än i dag.  

Permanent Rose

I hantverksbutikens fönster

stod en skylt med prov på färg,

bland lera, brodergarn och mönster:

citron, späda björklöv och ärg;

 

vindruvsrankans mörkt gröna;

himmel och valnöt och brand.

Färg som hos Kidneyböna,

färg som en Gotlandsstrand.

 

Men bland dem så lyste klarast

en välbekant röd nyans:

Livet som underbarast,

Gudsmoderns rosenkrans,

 

blodet det vilda och varma,

kärlekens glädje och kval,

fru Karneval som hörs larma

blodet i helga Graal.

 

Vid färgprovet namnet stod skrivet

Permanent Rose det löd.

I olja men inte i livet

så finns det beständigt röd.

 

För rosor står röda sju dagar;

mitt hjärta är urblekt och armt

och blodet, ej hjälper jag klagar,

blir aldrig mer rusigt och varmt.

 

12/2 2000