Tag Archives: Recept

Kvällens recept från Breaking News

Dirty Mint Julep – Wetterstrandare

10–15 blad av ekologiskt odlad mynta
1 rättvisemärkt sockerbit
6 cl närproducerad whisky
Krossad is
ca 1 cl grumligt maskrosvin

Muddla (stöt lätt) bladen med sockret. Tillsätt isen och
häll över whiskyn.

Toppa med maskrosvinet och dekorera med en myntakvist.

 

 Mint Julep är f.ö. en av våra äldsta cocktails, finns dokumenterad redan från 1803 och uppstod i den amerikanska Södern. Senare kom den att förknippas med 1920-talet. Jag brukade göra den redan som tonåring eftersom vi hade massa mynta i huset, men då var den helt omöjlig att få i svenska barer eftersom ingen hade mynta. När Mojito och andra innedrinkar med mynta dök upp blev det även lättare att få tag i Mint Julep – och nu tycks den ha blivit populär, redaktören på Breaking News hade t.o.m. blandat den. Annars brukar ingen känna till det jag rör ihop …

Långfredag: fasta och likörblandning (recept längs ned)

Stilla veckan fortskrider: i går var jag på en väldigt fin skärtorsdagsmässa där den gängse fottvagningen (där prästen tvättar 12 församlingsmedlemmars fötter) var ersatt med att samtliga närvarande istället tvättade varandras händer. Kanske inte lika ödmjukande för prästerna (fast har man valt att arbeta i Harlem är man nog redan ödmjuk så det räcker), men desto mer för oss andra som också fick följa Kristi förebild och tjäna varandra. Och sådana små tecken kan behövas om man är fåfäng och högmodig som t.ex. undertecknad … Rekommenderade långfredagsblogginlägg här (fin dikt) och här (fin musk) !

Börjar så smått känna igen och bli igenkänd i församlingen här. Inte så stor, utan kvarterskyrkan brukar vara halvfylld på söndagarna. Alla utom tre-fyra av de fasta mässbesökarna är afroamerikaner, ganska blandade åldrar; även om äldre damer, som alltid, dominerar en aning. Prästerna (en ung och en runt de 70-75) är vita amerikaner, jesuiter. Stämningen är innerligt, man håller varandra i hand under Fader vår, alla hälsar på varandra vid fridshälsningen etc. och gospelmusik präglar liturgin, med kör och handklappningar – om än långt i från så vilt och svängigt som man sett från gospelgudstjänster på tv, utan en trivsam nivå.

I dag är det långfredag, så det borde vara en dag helt präglad av stillhet, fasta och religion. De två senare får jag nog till, men stillheten blir lite svår eftersom vi skall fira påsk i morgon med gäster och måste städa och laga påskgodis i dag. Gunilla tyckte det var lite överdrivet att köpa 48 ägg när vi bara skulle ha två gäster, men det kommer gå åt. Och köpa påskpynt och påskägg. Dessutom måste jag köpa en vigselring (lär vara mycket bättre priser här än i Sverige, och jag åker hem om en vecka och det kan ta lite tid från beställningen.)

I går kväll gjorde jag i ordning ägglikören, recept nedan.

 Edwards påskiga ägglikör

Vispa 14 äggulor med socker eller aningen socker och resten sockerersättning (t.ex. stevia).

Blanda i rom eller cognac, ev. även lite punsch, tills det är lite flytande (ca 1 – 1,5 dl)

Sjud i vattenbad tills det tjocknar, men akta så det inte skär sig

Vispa i lite mer sprit, typ 1 dl vodka eller mild rom/cognac.

Tillsätt ev. lite vanlilj, ev. ½ dl kokt vispgrädde.

Smaka av så att sötma och styrka är bra. Den skall dock kännas lite väl spritig i detta läge. Och konsistensen är trög, men hällbar.

Tappa på en flaska och ställ kallt över natten. Efter en dags lagring skall den inte smaka lika spritig utan mer äggig.

Njut på påskafton, gärna serverade ur halva kinderägg 🙂

Glöggmusslor

Även om det blivit väldigt mycket restaurangbesök både i New York och när vi rest runt, så har vi naturligtvis ätit de flesta måltider hemma. Tyvärr har jag fotat väldigt få och skrivit ner recepten på än färre. Men, denna skapelse åt vi i förrgår. Receptet kan synbart framstå som lite komplicerat, men egentligen är det en mycket snabb rätt som man slänger i hop på en kvart.

Edward Bloms glöggmusslor
Blåmusslor i torr glöggsås med kattfiskfiléer

Finhacka en halv gul lök, två vitlöksklyftor, fem soltorkade tomater och fem tjocka skivor bacon.
Fräs detta i rikligt med ghee (raffinerat smör) eller om det inte finns vanligt smör, och ett stänk olivolja.
Tillsätt efter några minuter en kasse borstade blåmusslor.
När musslorna så smått börjat öppna sig häll på: 2 dl osötad glögg (rödvin kryddat med glöggkryddor, d.v.s. nejlika, ingefära, kardemumma och kanel, eller glöggextrakt och med tillsats av rikligt med rom). Man kan naturligtvis också ta 1,5 dl rödvin, dryt 0,5 dl mörk rom och ca 1 krm vardera av nämda kryddor.
Smaka av med lite söt sherry eller annat starkvin om man vill få en aning sötma.
Låt småputtra några minuter.
Stek under tiden två kattfiskfiléer i mycket rikligt med ghee eller smör.
Ta upp filéerna och vispa ner ett par matskedar vetemjöl i smöret som fisken stekts i, späd med spadet från musslorna som nu tas från värmen.
Koka upp såsen, häll den över musslorna och rör om och lägg fiskfiléerna uppepå.

Fisken är bara extra tillbehör för att det skall kännas som en två-rättersmåltid i ett. Vill Ni bara ha musslor går även det utmärkt, då görs såsredningen för sig i smör, ev med ett stänk fiskspad.

 

 

 

Inköpet av kattfisken, som syns på bilden, och musslorna skedde i vår charmiga fiskhandel ett kvarter bort. Ingen vacker fisk direkt.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Själva tillredandet i vårt lilla kök.

Spamolette

Efter någon månad tillsammans påpekade min fästmö Gunilla att en särskild bonus med att vaSpamra tillsammans med mig var att man alltid fick olika varma frukostar på morgonen. Även om vi i USA nu har slarvat lite och ofta skjutit in en enkel ”Yoghurt med valnötter” mellan omeletterna, baconet och de pocherade äggen, så stämmer det att (när jag har tid) gärna börjar kokkonstandet redan till frukost.

En frukost var Gunilla dock, märkligt nog, helt ointresserad att röra vid – och det var ändå min stora hyllning till landet i väster, Edwards bidrag till den genuint amerikanska kulturen, kort sagt det var morgonen då jag uppfann Spamolette!  Se recept nedan!

Spam är mig veterligt världens enda livsmedel som gett upphov till ett ord för skräp. När vi talar om ”spam” i bemärkelsen skräppost i våra e-brevlådor stammar det nämligen från denna beryktade köttkonserv. Bl.a. Wikipedia hävdar dock att det kommit via en sketch av Monthy Python där två personer förtvivlat försöker beställa en frukost utan den hatade konserven, vilket på en engelsk eller amerikansk sylta under 1970-talet kunde vara nog så svårt …

Monthy Python har även producerat en än kändare spam-scen; den där vikingarna sitter och sjunger ”spam, spam, spam”. I den svenska undertexten endast översatt till ”kött,

kött, kött” varvid poängen onekligen gick förlorad när man såg den som spamokunnig 15-åring. Spam-skämten blev så karaktäristiska för MP-gänget att den MP-musikal som nu drar fulla hus över världen heter Spamalot. Naturlitvis en parodi på kung Arthurs Camelot, hämtat från en fras i musikalen (och filmen den bygger på)  ”we eat ham, and jam and Spam a lot.”

Spamolette, recept

1. Gå till en butik där ingen känner igen dig och inhandla spamet
2. Öppna burken utan att skära dig
3. Skär spamet i stavar
4. Stek spamstavarna på kraftig värme (helst i margarin, usla varor trivs ihop) tillsammans med skivad lök.
5. Vispa ihop en sedvanlig omelett av några ägg och lite kallt vatten
6. Häll omelettsmeten över den stekta spamen
7. Gör inget försök att krydda, det kommer inte göra någon skillnad och salta för allt i världen inte, spamet i sig är redan sju tusan tunnor för salt.
9. Servera – och känn dig som en Monthy Pythons viking!