Subscribe

Archive | Huvudmeny

Edward: ”K-märk husmanskosten!”

6 september, 2014 by Allting gott och alldeles för mycket Edward Bloms livsmedel Edwards egna artiklar Huvudmeny Mat och dryck Vardagsliv

Husmanskonst, Edward visar hur man lagar kroppkakor 3 färg ”Kalops är inte bara kalops, utan ett viktigt njutningsmedel och en del av vår kulturhistoria. (–––) Låt oss laga mer husmanskost, tala mer husmanskost, beställa mer husmanskost!”

Lapskojs, inkokt lax, fläsklägg,  stekt salt sill och kroppkakor – i sommarnumret (3/2014) av det motornostalgiska magasinet Riksettan slog Edward ett slag för den klassiska husmanskosten, och förklarade varför rätter som dessa borde k-märkas. Texten finns ej på nätet, så försök få tag på den fina papperstidningen – som är full av härlig läsning.

Se även Edwards kokbok ”Allting gott och alldeles för mycket” där han delar med sig av sina familjerecept på exempelvis kroppkakor (se bilden, av Eva Hildén Smith), inkokt lax och brunsås.

Tack vare texten har vi fått en del tips om platser runtom i Sverige där husmanskostens fana ännu hålls högt, t ex Mäster Gudmunds källare i Jönköping vars krögare Nonno Helgesson skriver:

”Hej Edward! Sitter och läser din artikel i Riksettan och blir hungrig! Driver Jönköpings äldsta restaurang (84 år nonstop i drift) och vi serverar i princip allt du skriver om… Blir lite stolt när jag inser att vi är en av dessa som vill föra arvet vidare!”

Linköpingsbon Kenth Skoglund skriver:

”Läste precis din artikel i Riks1ttan om förfallet med avseende på husmanskost. Kan glädja dej med att detta förfall inte alldeles drabbat oss, enär de två motellen i vår stad Linköping fortfarande tillhandahåller denna vardagsglädje. Jag kan rekommendera, om så tillfälle gives, en omväg via Sjögestad längs gamla Riksettan. Motellet där har farit varsamt fram med såväl menyer som interiör. Kort och gott, ett bra lunchställe. Även det gamla motellet, Filbyter, på andra sidan staden, serverar vällagad husmanskost. Även det ligger vid gamla Riksettan. Det är i sanning glädjande att höra att du håller husmanskostfanan högt och propagerar för dess bevarande.”

Själva slår vi gärna ett slag för Östra stations restaurang här i Stockholm, där vi ofta och gärna äter husmanskost. Skriv gärna i kommentarfältet om du känner till fler ställen som gör sitt bästa för att bevara husmanskostarvet och som du vill rekommendera!

Gunilla Kinn Blom

När Riesling rör min tunga blir jag åter 18

5 augusti, 2014 by Bilder på Edward Edward Blom Riesling Trocken Edward Bloms livsmedel Huvudmeny Mat och dryck Resor Traditioner Tyskland Vin

Moseldalen – Edgar Hermes i Trittenheim 4 Edward lågupplöstDenna krönika publicerades häromåret hos Vinklubben – men på grund av Edward Blom Riesling Trocken har den onekligen förnyad aktualitet!

Texten visar tydligt varför just Riesling-viner ligger Edward så varmt om hjärtat…

Porträttet av Edward tog jag, när vi tillsammans besökte Edgar Hermes’ Weingut i Trittenheim i Moseldalen i början av sommaren. Övriga bilder föreställer Edward vid Porta Nigra i Trier respektive människor, hallon- och vinfält i Moseldalen, tagna under samma resa.

/Gunilla Kinn Blom

Hösten efter att jag tagit studenten åkte jag, ännu inte 19 år fyllda, ner till den gamla kejsarstaden Trier i västra Tyskland för ett års universitetsstudier. Jag lärde mig tala tyska (om än med tveksam grammatik) men framförallt kom det att bli ett av mitt livs underbaraste år; präglat av stark vänskap, poesi, resor runt omkring i Europa, fester, nattlånga diskussioner om politik, religion, konst, filosofi och litteratur, storslagna matupplevelser, vuxenblivande – men inte minst av vin!

Förvisso hade jag smakat vin tidigare, men det var nu, ensam i Europa, jag på allvar steg in i vinets underbara värld. Och trots allt jag druckit senare är jag som en pavlovsk hund: när smaken av sötsyrlig Riesling vidrör min tunga är jag åter en 18-årig yngling med romantiskt klappande hjärta, som just flyttat hemifrån, rakt in i Europas hjärta – och för vilken livets alla dörrar ännu tycks stå välkomnande uppslagna på vid gavel.

Det var hösten 1989. Tyskland hade haft flera goda vinår, men priserna i den krisande tyska vinnäringen var låga – och den svenska kronan oförsvarligt hög: en D-Mark kostade bara 3,30 kr. En bra Kabinett kostade därför mindre än 30 kr hos odlaren längs med Mosel. Spätlese och Auslese låg på 10–20 DM, d.v.s. 35–70 kr! På vinfesterna kunde man unna sig ett glas Trockenberenauslese eller Eiswein för mindre än vad en flaska Green Pearl kostade på systemet.

Edward i Trier 2 lågupplöstJag tog ett beslut redan första veckan. Universitet hade bjudit alla utländska studenter till en vinprovning nere i “Staatliches” källare – än i dag en av de mest storslagna provningar jag upplevt. Likt Bibelns bröllopet i Kana hade de börjat med de enkla vinerna och sedan gått högre och högre upp i kvalitet. Många slogs ut på vägen, men tack vare min kroppshydda hade jag ännu full kontroll och urskiljningsförmåga när de riktiga rariteterna började serveras. Det var kärlek och hängivenhet! Och då fattade jag beslutet: Jag skulle inte göra av med mindre av mina studiemedel på vin i Tyskland än jag hade gjort ifall jag bott hemma detta år, istället skulle jag utnyttja de låga priserna till att bara dricka storartade viner!

Jag hoppade således raskt över alla Land- und Tafelweine och gick direkt på de höga predikaten. De flesta var söta, men alltid så fantastiskt balanserade, med enorm syra och kraftiga mineraltoner. Men förvånansvärt många odlare jäste även ut en del av sina sorter längre, så att de även gick att få som halv- eller heltorra.

Rieslingen, “druvornas drottning” som tyskarna kallar henne, var den stora kärleken. En lärare på universitetet skämtade om att jag tillhörde den gamla stammen studenter som “mest studerade för doktor Müller-Thurgau”, men just den druvan lärde jag mig snabbt att undvika. Jag varierade gärna Riesling med Elbling (som brukade säljas subventionerat i universitetsmatsalen vid diverse högtider), Kerner, vit och grå burgunder och Gewürztraminer …

På den tiden kände jag till vinodlare i varenda by mellan Trier och Bernkastel-Kues. När jag för några år sedan återvände [2010] hade jag tyvärr inte varit vid Mosel på ett decennium. Inne i Trier fanns ännu Staatliche Weinbaudomäne och Bischöfliche Weingüter, som nu även köpt upp min gamla storfavorit Friedrich Wilhelm Gymnasium (vinfirman som ursprungligen var ett jesuitdrivet gymnasium med sitt kapital placerat i vinodlingar, ett gymnasium som bl.a. hade Karl Marx som elev).

Moseldalen – Vid hallonfältet 6 lågupplöstUte i byarna var det enorma förändringar. På gott och ont. Gubbarna i jordiga arbetskostymer och gummorna i stora, blommiga klänningar som för 20 år sedan skötte fälten och vintillverkningen hade nu dragit sig tillbaka från den aktiva verksamheten. Nu var det de som (likt en gång deras föräldrar), tog hand om oss kunder som ringde på dörren och ville prova oss igenom sortimentet. Medan deras barn tagit över som vinmakare, en ny generation som inte lärt sig av sin fader att göra som man alltid hade gjort utan avlagt professionella vinexamina på tekniska universitet.

Tyvärr har många odlare i dag gått ifrån det tyska klassificeringssystemet, vilket var världens bästa. Förr kunde man direkt av etiketten se kvalitetsnivå, söthetsnivå och om det enligt vinförbundet eller delstatens professionella smakprovare utmärkte sig nog för medaljer av tre  olika nivåer. Man behövde knappt smaka på vinet för att veta om man skulle uppskatta det. Nu konkurrerar åtskilliga självuppfunna klassificeringar med den statligt fastställda.

Moseldalen – vinodlingar 1 lågupplöstBland det positiva var att de torra vinerna kommit i fokus. Om det förut var något som mest gjordes för en mindre grupp kännare, eller någon onkel med sockersjuka, hade de nu på 2010-talet blivit hur inne som helst. Odlarna har också lyckats svara på den inhemska efterfrågan på röda viner. De rödviner som fanns i Mosel förr i tiden var oerhört lätta och snarare mörkfärgade roséviner.  Nu tillverkas kopior av all världens rödviner i varenda källare. Och vurmen för de höga alkoholhalterna har även nått Mosel: medan jag som tonåring kunde ligga utmed flodstranden en het dag och svalka mig flaskvis med 7-procentiga viner utan att bli yr (förutom den gång jag fick solsting) – var det nu ofta det dubbla som gällde. Goda viner förvisso, och bra för vinnäringens ekonomi – men tråkigt att allt nuförtiden ska finnas överallt och smaka likadant på alla ställen.

Moseldalen – restaurangskylt lågupplöstMen även om priserna gått upp, kronan har fallit och vinnäringen blivit lite mindre romantisk finns det fortfarande många fantastiska skatter att upptäcka i Moselsdalens källare. Unna er mer än bara en dag i dalen, knacka på många dörrar, prova Er igenom flera sortiment och undvik turistfällorna så kommer Ni inte bara få en härlig semestervistelse utan också stora vinupplevelser. Och är det någon som mot förmodan har en flaska Rote Weinbergpfirsich Brand till salu så köp – om inte annat så för att sälja den vidare till undertecknad.

Edward Blom

Vinresan, del 1: När vi besökte Moseldalen i juni

1 augusti, 2014 by Bildblogg Bilder på Edward Edward Blom Riesling Trocken Edward Bloms livsmedel Huvudmeny Mat och dryck Resor Tyskland Vardagsliv Vin

I flera år har Edward pratat om att han skulle vilja visa mig Moseldalen, för att inte tala om hur mycket han pratat om Moseldalen!

Plötsligt en dag i juni öppnade sig en affärsmässig möjlighet att sticka dit, vilket vi genast gjorde. Edward skulle få chansen att ta fram ett eget Rieslingvin! (Vilket han gjorde, och det kan ni från och med nu beställa här.)

Hur det gick till kommer vi att berätta om framöver. Här och i följande inlägg kommer några bilder från det härliga Moseldalen, som varmt rekommenderas alla som gillar att resa – till bil, cykel, båt eller fots – i en härlig miljö som dryper av vitt vin och kulturhistoria. Vi börjar med Bernkastel-Kues!

/Gunilla Kinn Blom

 

Mosel Bernkastel 3 lågupplöst Mosel Bernkastel 2 lågupplöst Mosel Bernkastel 1 lågupplöst

Till er som försökt nå oss senaste veckan

22 maj, 2014 by Huvudmeny

Vi har vissa problem med Internet här i Kina, minst sagt.

Den senaste veckan har jag visserligen lyckats ladda ner en hel del mail, och kollat på enstaka sidor på Internet. Tydligen har jag också (mot alla odds) lyckats lägga upp detta blogginlägg.

Jag har däremot inte lyckats skicka iväg ett enda mail, vare sig via mitt normala e-postkonto eller via någon av de webbmailtjänster jag brukar ha som nödlösning (gmail respektive Bineros webbmail).

Jag har heller inte lyckats boka flygbiljetter eller särskilt mycket annat av sådant man gör via nätet. 🙁 Varje sida tar en evighet att ladda, om det alls går. Vi har rentav blivit kvar här i Daxing/Peking för att vi inte kunna boka den fortsatta resan.

Wifinätverket på vårt hotell, som skulle ha ”top business facilities”, växlar mellan att vara uselt till att vara obefintligt. Detsamma med Ethernet-kabeln på rummet. Det har tagit oss massvis av tid, frustration och energi och ännu mer frustration, energi och tid varje dag bara att försöka kolla om det går att få uppkoppling. Nivån är ungefär som på de Internetkaféer jag brukade hänga på i Peking 1999, vilket jag inte hade trott, eller som när jag var på ett Internetkafé i Timbuktu för några år sedan.

Att kolla Facebook går inte alls, eftersom det inte är tillåtet i Kina, men det visste vi innan och var förberedda på. Att det inte går att skicka mail på normalt vis är högst irriterande och något jag inte hade väntat mig; i min ”utkorg” har jag mängder av mail som jag skrev på planet mellan Helsingfors och Peking men inte lyckats få iväg. Och varje gång jag laddar ned mail (vilket alltså funkar någorlunda) dyker det upp nya ärenden och förfrågningar – som jag tyvärr har svårt att besvara nu när vi är på resande fot, trots att det var min mening att sköta löpande korrespondens.

Edward kollar inte sina mail överhuvudtaget när han är på resande fot.

Så ni som försökt få tag på oss via mail på sistone får helt enkelt ha lite tålamod! Vi återkommer med svar så snart vi hinner – och kan! Om vi skulle råka hamna på en plats där Internet fungerar bättre kommer vi att prioritera akuta ärenden. Detta inlägg skriver jag för övrigt i en mobiltelefonaffär där nätet fungerar något bättre än på vårt hotell, medan jag väntar på att flygbiljettssajterna ska laddas ner.

Bortsett från all Internet-frustration har vi det alldeles utmärkt här i Kina! Vi äter god mat och träffar massor av människor, precis som livet ska vara – och ”Allting gott och alldeles för mycket” har kommit i den finfina gruppen ”Best in world” genom att komma tvåa i ”Entertainment”-kategorin i World Gourmand Cookbook Awards. 🙂  Mer om detta senare!

/Gunilla Kinn Blom

Inte jämt …

12 maj, 2014 by Huvudmeny

Efter en hektisk dag med en massa möten kom jag idag hem och läste på Resumés webbplats:

”’Dryckes-garanti på att jag är full jämt!’ Det lovar profilen Edward Blom i trailern till hans kanal inom Splays nya storsatsning Foodclub – som lanseras i dagarna.”

Ibland blir allting väldigt, väldigt fel! Naturligtvis är detta inte ett uttalande jag gjort, om vare sig mig själv eller om hur jag är i de filmer med matlagning och mathistoria som jag spelat in för min Youtube-kanal i samarbete med Food Club. Roligt att Resumé skrev om den, men det ger ju ett väldigt sjukt intryck att det beskrivs att jag garanteras vara konstant berusad.

Här kommer förklaringen, som jag även mailat reportern på Resumé:

Bakgrunden är att jag fick spela in olika varianter på prenumerationstrailern, säkert 30 gånger. Till slut var jag så otroligt trött att jag bara skämtade. Det var i en av skämtvarianterna jag sa: ”Ni kommer bli så trötta på den här filmen så ni blir helt galna!” och även det där skämtet om dryckesgaranti att vara ”full jämt”.

Skämtet kom från en god vän till mig för över 20 år sedan, vars lillebror tyckte han svirade för mycket och skrev en skylt utanför hans hus att man kunde hyra honom som ett party-djur med ”Garanti: full jämt”.

Nu råkade detta komma med i trailern, vilket kanske var dumt att jag inte stoppade – men där hoppas jag att alla som ser den ändå hör att det bara är skämt och trams. Olyckligt nog hamnade citatet som rubrik för trailern, vilket jag först upptäckte i dag och bett webbmastern ändra. Och än mer olyckligt kom detta sedan att inleda Resumés artikel om Food Club, som ett uttalande av mig. Varvid jag onekligen framstår som hyper-pubertal. (Nog för att jag är lite väl alkoholromantisk, men verkligen inte på ett så extremt sätt.)

Detta var alltså inte var ett uttalande från mig, som det framstår nu, eller något jag står för – utan bara ett oskyldigt skämt, i slutet av en lång och tuff inspelningsdag.

 Jag dementerar alltså: ”Jag är inte full jämt – men stundom lite salongsberusad” …

Hensexa för Ola Wong

11 maj, 2014 by Edward-evenemang Edwards recept Fester Huvudmeny Knäppa grejer Mat och dryck Traditioner

Sent, sent på lördagskvällen den 10 maj var det världspremiär för två nya cocktails i en lägenhet i Sofia i Stockholm. Där och då skapade Edward Blom unika drinkar för ett alldeles unikt evenemang: Ola Wongs hensexa.

Recepten kommer i ett separat inlägg. Först en bakgrund om hur vi känner Ola – som är en av rätt många vänner som jag fått genom att intervjua dem.

Jag hade hoppats på att få träffa Ola Wong första gången i Shanghai, när jag var på reportageresa i Kina försommaren 2004. Tidningen Journalisten hade beställt ett porträtt av Ola, med anledning av hans bok ”No, I’m from Borås” som hade fått fina recensioner – dock utan att dess upphovsmän (förutom Ola även fotografen Magnus Laupa) hade fått så mycket uppmärksamhet. Då bodde han sedan några år i Shanghai, men just den vecka jag var där hade han dragit iväg på reportageresa i Östturkestan – så vi sågs istället i slutet av sommaren, i Björkhagen i Stockholm.

Ola bjöd på fantastisk kinesisk mat under intervjun, och det blev ett bra samtal. Men när jag senare, inför deadline, skickade mitt utkast till texten hade han så många synpunkter på innehåll och formuleringar att jag har för mig att det krävdes ett 50-tal (!) mail mellan våra respektive hem i Shanghai och New York innan han blev nöjd.

Det är inte precis en intervjuares önskedröm med en sådan besvärlig intervjuperson – men den intensiva mailväxlingen ledde onekligen till att vi lärde känna varandra. Därnäst sågs vi igen på Gräv-konferensen i Helsingborg våren 2005, och senare har vi hängt med varandra och med andra kolleger och vänner i New York, i Bombay, i Goa, i Peking och såklart i Stockholm. Och i Visby och säkert någon annanstans som jag har glömt. Edward har vid det här laget också träffat Ola en massa gånger.

Snart är det dags för Olas bröllop – i Trondheim – och med anledning av det hade vi i lördags en hensexa för honom. Någon döpte alltså om svensexan, med anledning av det höga antalet kvinnliga deltagare, och den fick vissa möhippeliknande inslag såsom en danskurs, dansuppvisning och en förinspelad intervju med den blivande bruden. Men Edward såg till att det ändå blev några traditionella svensexegrejer – bland annat fick Ola dricka Bierjunge, och så blandades det drinkar. Läs mer om dem i nästa blogginlägg!

/Gunilla Kinn Blom

Höstens höjdpunkt: Oktoberfesten!

25 oktober, 2013 by Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Edward-evenemang Edwards recept Fester Huvudmeny Mat och dryck Mina tv- och radioprogram Öl Traditioner TV och radio Vardagsliv

Oktoberfest

Foto: Eva Hildén Smith/LaBelle Rockette Photography

Än återstår några skälvande dagar av oktober … och det är inte för sent att ordna en alldeles egen Oktoberfest. Även om originalet i München drar igång redan i september (i år pågick firandet 20 september–5 oktober).

Men är det oktober kan man naturligtvis ha Oktoberfest!  Om inte annat kan ni redan nu börja planera för nästa års firande.

Löwenbräu och liknande ölkrogar i Sverige har förstås alltid uppmärksammat den bayerska folkfesttraditionen, men vi har lagt märke till att folk här och var nu börjat ordna privata Oktoberfest-kalas i sina hem (något som knappast förekommer i Bayern). Kan det vara Edward som inspirerat till detta?! Inte omöjligt! Inom kort kommer ett inlägg här på bloggen om en sådan tillställning i Borlänge. (Uppdatering: Nu finns inlägget här.)

Inspirationskällorna till en egen Oktoberfest kan vara många, men det räcker nog fint med dem som Edward stått för. Här kommer en lista:

eb_omslag_ingressbild”Allting gott och alldeles för mycket” – i Edwards kokbok finns alla recept ni behöver för att laga Oktoberfestens klassiska rätter, som Haxe och Obazda. Bilden högst upp föreställer när vi firade Oktoberfest i vår matsal. Fler av de härliga fotona från den gången finns i kokboken!

Avsnitt 2 av ”Edward Bloms gästabud”, vars åtta delar finns på TV8 Play. I denna TV-serie ordnade Edward Oktoberfest tillsammans med mathistorielegenden Jan-Öjvind Swahn. Recepten finns också på TV8:s hemsida, men har förfinats och utvecklats till dem som finns med i kokboken (se ovan).

Oktoberfest i Breaking News med Filip och FredrikOktoberfest i ”Breaking News med Filip och Fredrik”, säsong 3 avsnitt 15 – vi firar Oktoberfest iförda traditionella kläder (Tracht respektive Dirndl) med Filip och Fredrik (iförda Lederhosen) samt med Maria Montazami (tyvärr inte i Dirndl). Vi gör entré ungefär 33 minuter in i programmet.

Aftonbladets Stockholms-evenemangsida Allt om Stockholm intervjuade nyligen Edward om hur man bäst firar Oktoberfest.

Slutligen, missa inte Oktoberfestspecial-sändningen hos ”Mat med Andreas” i TV Fyris från Uppsala – en charmig parafras på ”Edward Bloms gästabud”-avsnittet (se ovan).

/Gunilla Kinn Blom

Edward Bloms gästabud med Jan-Öjvind Swahn, skärmdump

Edward på Stockholm Beer i Nacka 3–5 oktober

2 oktober, 2013 by Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Edward-evenemang Huvudmeny Mat och dryck Öl

Skärmavbild 2013-09-16 kl. 21.50.31På bokmässan i Göteborg förra helgen sålde ”Allting gott och alldeles för mycket” slut! Nu försöker vi slå mässförsäljningsrekord, och hoppas att ni är många som vill köpa Edwards kokbok. Han kommer även att sitta och signera den under begränsade tider på eftermiddagen/kvällen. Håll utkik på ett bord intill festivalreceptionen! Där finns jag och Edward under vissa pass varje dag. Är vi inte där står det ett anslag när vi kommer tillbaka.

Vi kommer att kunna ta betalt med kort (Visa, Mastercard, American Express) men kontanter går ännu bättre.

Mer om mässan: www.stockholmbeer.se

Gunilla Kinn Blom

Ge oss feedback på recepten i ”Allting gott…”!

20 september, 2013 by Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Huvudmeny Mat och dryck

”… tre recept ur boken är lagade och avnjutna; dijonkycklingen, chili-/ostsopporna och Tords sillröra. Kanongott!” (läsare i Borlänge)

”N 10 år lagade färsbiffar till mig och L inkl. brunsås i lördags kväll Det var kanongott.” (läsare i Stockholm)

Ni anar inte hur märkligt det känns att folk lagar och äter de rätter vi har med i kokboken! Eller hur roligt det är att få veta att en tioåring (!) tar itu med ett av Edwards älsklingsrecept: brunsås  – inte helt lättlagat.

Det senaste året har vi levt med recepten och texterna som nu blivit en bok – och visst har vi haft fiktiva läsare och matlagare i åtanke hela tiden, men det känns ändå helt osannolikt att ”Allting gott och alldeles för mycket” nu är en riktig kokbok vars recept folk använder. Innerst inne har vi nog tänkt att de flesta nuförtiden ändå köper kokböcker mest för bildernas och inspirationens skull, men att det är rätt sällan de faktiskt följer recepten. Själva är vi usla på att använda vår kokboksbibliotek så mycket som vi egentligen skulle önska.

Citaten ovan kommer från några av de glada tillrop och mail vi fått. Det är en ren slump att båda använder ordet ”kanongott”! Eller så är det inte en slump. 😉

Nu ser vi fram emot att få ännu mer feedback. Om/när ni lagar rätter ur ”Allting gott…” – skicka gärna fotografier och berättelser eller annat som visar hur det blev och hur ni ätit dem! I mån av tid (tyvärr alltid en bristvara) kommer vi att lägga upp roliga redogörelser av hur recepten kommit till användning, här på bloggen. Använd adressen: blom@kinn.se.

Förresten, som det står i boken så har vi en sida här på sajten med korrigeringar: www.edwardblom.se/rattelser. Där kommer vi också att lägga upp lite kompletterande tips vartefter vi kommer på dem.

Uppdatering, med hänvisning till respektive recept och dess placering i ”Allting gott och alldeles för mycket”:

Mat med Andreas i Radio Fyris: Variant på dijonsenapskyckling (sid 79)

/Gunilla Kinn Blom