Subscribe

Archive | Stockholms stadsplanering

Poddepisod 70: Preppa med stil och välj prisvärda viner

12 mars, 2020 by Alkoholpolitik av Gunilla Kinn Betraktelser Delikatesser Etikettips Knäppa grejer Kulturhistoria Mat och dryck Podden Edward Bloms smörgåsbord Restauranger Sjukdomar Stockholms stadsplanering Traditioner Vardagsliv Vin

Här är den sjuttionde episoden av Edward Bloms eminenta smörgåsbordspodd:

https://play.acast.com/s/edwardblom/5b804b80-a5d8-4124-9933-72d4e7558214

Klicka på länken ovan, och sedan på pilen mitt på bilden som dyker upp, så kan ni lyssna på knappt en timmes spirituellt samtal om mat, dryck och kulturhistoria! Läs gärna mer om innehållet nedan.

 

När man festar, festar man, och när man fastar, fastar man … Nu är det fasta, och därmed alkoholfritt i poddglasen – närmare bestämt den jästa drycken kombucha, med rötter i Manchuriet. Vilket får Edward att tänka på sin vän Martin, som i tonåren lät ett av sina två armbandsur visa manchurisk tid (enligt mottot ”allt är image”).

Denna episod tillägnas till stor del lyssnarnas frågor, delvis som ett tack för att inspelningskostnaderna finansierats av lyssnarna (via https://www.patreon.com/join/edwardblom). Men först berättar Edward om vad han gjort av sina egenodlade, nyskördade jordärtskockor och hur man lagar till dem på bästa sätt – och vad han tycker om den nyrenoverade, nyligen återöppnade Östermalmshallen i Stockholm.

Vi får även veta att den klassiska restaurangen Gondolen visst håller öppet, trots att Slussenombyggnaden fått många att tro motsatsen, vilket får Mats och Edward att dra en lättnadens suck.

Så är det dags för den första lyssnarfrågan, som handlar om hur man kan ”preppa med stil”. Det visar sig att de båda gastronomerna har otaliga tips på hur man kan hitta konserver fyllda med delikatesser, åtminstone om man sneglar på spanska märken som Ortiz och franska som La Belle-Iloise. Konfiterad anka, snigelsoppa, ghee, grönsaksspett och popcorn hör till de godsaker som rekommenderas till förråden!

Den andra lyssnarfrågan handlar om sockerbetor och den tredje om hur man hittar prisvärda viner. Inte minst på den senare frågan visar det sig att både Edward och Mats har väldigt många goda råd, och av bara farten kommer de även in på hur man som värd bäst agerar när ens gäster tar med en vinflaska till kalaset (och så drar Edward, apropå en självcensurerad Göteborgsvits från Mats sida, en anekdot om vad en klasskamrat en gång gjorde med ett kilo bagerijäst).

P S Skriv gärna till redaktionen: podden@edwardblom.se

Poddepisod 67: ”Den stora trumpetstöten” – livepodd från Ulla Winbladh

21 februari, 2020 by Arkitektur och stadsplanering Arkiv och historia av Gunilla Kinn Delikatesser Edward-evenemang Fester Kulturhistoria Mat och dryck Podden Edward Bloms smörgåsbord Restauranger Stockholms stadsplanering Traditioner Tyskland

Här finns denna fantastiska episod! (Klicka på länken, och sedan på den lilla vita pilen på fotografiet.) Nedan

67. Den stora trumpetstöten – livepodd från Ulla Winbladh

Dags för den allra första livepodden! Edward Blom och Mats Ryd spelar denna gång in sitt samtal inför ett hundratal glada middagsgäster på Värdshuset Ulla Winbladh på Djurgården i Stockholm, under inmundigande av en ”klassisk” respektive en ”lyx-”meny som även gästerna kunnat välja.Samtalet inleds med en diskussion om årets Guide Michelin-stjärnutdelning till Sveriges krogar, inklusive en lovprisning till krögaren och kocken Mathias Dahlgren. Edward förklarar varför han trivs så bra på Expressens kulturfest, Mats spekulerar i att Judas äter margarin, och så funderar Edward på om han borde bli lika jovialisk hemmavid som han är i poddsändningarna,

Eftersom huset som Ulla Winbladh är inrymt i kom till inför den stora Stockholmsutställningen, det vill säga Allmänna konst- och industriutställningen, sommaren 1897 så kretsar dagens temasamtal kring just denna fantastiska händelse och dess kulturhistoria och kvarvarande byggnadsarv.

På ett område stort som två stycken Skansen byggdes utställningen upp, inklusive exempelvis ”Gamla Stockholm” – en miniatyr av den medeltida stadskärnan som stockholmarna kunde vandra omkring i eller dricka tysk öl vid.

Edward kallar Stockholmsutställningen för ”den stora trumpetstöten”, som användes för att övertyga såväl utlänningar som, inte minst, svenska folket, om att Sverige vid slutet av 1800-talet blivit en modern och innovativ industrination. Både Mats och Edward fantiserar om hur en nutida Stockholmsutställning skulle kunna byggas upp på Gärdet i 1890-talsromantisk anda, med förankring bakåt men framåtblickande – och Edward kommer in på ett av sina favoritämnen, nämligen hur 1800-talet är ständigt underskattat i den allmänna historiesynen.

En lyssnarfråga om skärgårdsmat handlar om såväl strömming som grisar och måsägg, och en annan om Ekerökrogar – vilket får Mats och Edward att drömma om fler landsbygdsrestauranger och kvarterspubar.

Poddepisod 37 – Utan ärtskott i Hallen

21 februari, 2019 by Arkitektur och stadsplanering av Gunilla Kinn Bebisar och barn Delikatesser Mat och dryck Podden Edward Bloms smörgåsbord Restauranger Stockholms stadsplanering Traditioner Vardagsliv Vin
Här finns det senaste avsnittet av podden ”Edward Bloms smörgåsbord”!
Nedan kan ni läsa vad Mats Ryd och Edward Blom pratar om den här gången.
Episod 37 – Utan ärtskott i Hallen
”Ni kan väl aldrig tröttna på att höra oss smacka av njutning!” utbrister Edward Blom i denna veckas episod, som spelas in på den klassiska fiskrestaurangen Lisa Elmqvist i Östermalmshallen i Stockholm.
Nej, det kan vi förstås inte. Denna gång är det bland annat Toast Skagen och Sole meunière, det vill säga sjötunga, som Edward och hans poddkollega Mats Ryd avnjuter tillsammans med en gäst – nämligen Frida Calderon, som vann tävlingen om att få vara med vid ett inspelningstillfälle (www.instagram.com/p/BtAuZrthUbB).
Familjeträd, dalmasar och bebisnamn är bara några av samtalsämnena som dyker upp innan Edward går in på dagens kulturhistoriska tema, eller rättare sagt näringslivshistoriska: torgmarknadernas, basarernas och saluhallarnas framväxt. Detta förstås med anledning av inspelningsplatsen.
Mats lanserar idén att rika knösar skulle kunna investera i skaldjursfiskebåtar istället för i travhästar, och Edward funderar över om det koreanska fenomenet mukbang – att videofilma och sända sina måltider på nätet – skulle kunna vara något för podden.
Byggnadsstilar som funkis och framför allt nyfunkis får sin släng av Edwards ilska, men han konstaterar ändå att utvecklingen i världen inte bara går åt fel håll eftersom det där med ärtskott på alla restaurangportioner håller på att försvinna.
Sedan fortsätter diskussionen om årets Guide Michelin-stjärnor, poängen med måltidsformen ”lus” (lunch utan slut) och skotsk vis à vis irländsk whisky, och Frida får rådet att palla sockerbetor för att försöka få till fortifierad gotlandsdricka (!). Inte bara Gotland utan även Öland dyker upp som samtalsämne, mer specifikt även drömmar om ålkroppkakor och ett framtida kroppkaks-battle.
P S Denna episods dryck: Pascal Jolivet Pouilly-Fumé (vitt vin; ej på Systembolaget)

Poddepisod 23: Operaexcesser och löjrom i långa banor

1 november, 2018 by av Gunilla Kinn Delikatesser Mat och dryck Podden Edward Bloms smörgåsbord Restauranger Stockholms stadsplanering Traditioner Vin

Episod 23 av podden ”Edward Bloms smörgåsbord” finns att lyssna till här! (Klicka på den svarta pilen på bilden, så startar ljudet.)

Här nedan kan du läsa om vad denna episod handlar om:

Edward Blom och Mats Ryd har inte tillstymmelse till höstlov, utan arbetar hårt för att leverera ännu ett smörgåsbord fyllt av kunskap, kulturhistoria och småprat om de läckerheter de äter.

Denna gång angriper de ett tjugotal rom- och kaviarburkar med stor entusiasm, beledsagade av rårakor, krabbrillette och andra passande maträtter och drycker – allt på Löjromsbaren i Nordic Light Hotel i Stockholm. Mats förklarar initierat varför Kalix-löjrommen är världens kanske allra bästa kaviar och varför rom är rena rama hälsokosten, medan Edward stundtals blir så tagen av det han äter att han mest sitter och smackar lyckligt.

Vidare berättar Edward om hur han firade sin 48-årsdag, och om den föreställning han nyligen såg på Stockholmsoperan: allkonstverket Tristessa, ett verk med fascinerande identitetsteman och med musik på en gång så vacker och bombastisk att den ännu sitter kvar i hans kropp. ”Wagner möter Mad Max”, sammanfattar Edward.

Han berättar även om sina allmänna operapreferenser, och om den galna serie av händelser som inleddes i Operans guldfoajé, fortsatte med tåg till södra Tyskland och avslutades först tre dygn senare – i samma kavaj.

Eftersom samtalet äger rum strax före Halloween- och Allhelgonahelgsdagarna talar Edward om dessas kulturhistoria och om hur man bäst firar dem, och om Mercedeshuset på Vasagatan de befinner sig i. Och apropå Vasagatan talar de vidare om tågets och centralstationernas betydelse för restauranglivets framväxt – såväl ostronen på Grand Central Station i New York och järnvägsnätet i Singapore som flamberingsspriten på Tre Remmare i Stockholm får vara med på varsina hörn.

Här finns fler bilder från inspelningen på Löjromsbaren:

http://www.edwardblom.se/2018/11/01/podden-edward-bloms-smorgasbord-besoker-lojromsbaren-pa-vasagatan

Edward för allmänheten under hösten 2016

1 september, 2016 by Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Edward Blom Riesling Trocken Edward-evenemang Fester Föredrag Kokkonst för livsnjutare Mat och dryck Presenttips Restauranger Stockholms stadsplanering Vin

Ikväll den 1 september går Edward Bloms andra ”Poppen-Sie-Up”-middag av stapeln, i en lägenhet i Stockholm! Biljetterna till detta evenemang är sedan länge slutsålda. Vem vet, kanske dyker något liknande upp i framtiden igen?!

Men, det finns fler möjligheter att ta del av Edwards kunskaper och kulinariska färdigheter under hösten. Här nedan är ett preliminärt program för de evenemang som är öppna för allmänheten. Inlägget uppdateras under hösten, ifall enstaka nya punkter tillkommer. (Edward är dock delvis föräldraledig under hösten, och även upptagen med diverse andra projekt, så hans schema är redan i stort sett fulltecknat.)

 

Onsdagen den 7 september, på eftermiddagen, talar Edward om fastigheter och fastighetsutveckling ur ett mat- och livsmedelshandelsperspektiv, i ett arrangemang av tidningen Fastighetsvärlden på Grand Hotel i Stockholm. Seminariedagen är för branschfolk och kostar en bra slant att få tillträde till, men är i princip öppet för vem som helst. Mer information: http://www.fastighetsvarlden.se/seminarier/kopcentrum-butiker-2016

Torsdagen den 22 september klockan 16.45–17.05 är Edward en av flera deltagare i ett panelsamtal om ”mat, det dukade bordet och livsstil” på NK (Hamngatan 18-20 i Stockholm) under vinjetten NK Talks. Öppet för alla utan kostnad, i Ljusgården! Mer information: http://www.nk.se/stockholm/evenemang/nk-talks/nk-talks-22-september

Lördagen den 1 oktober är han middagsvärd på Eriksberg Vilt & Natur i Blekinge, på ett evenemang med föredrag och middag öppet för allmänheten. Läs mer om bokningar på Eriksbergs hemsida!

Fredagen den 7 oktober dyker Edward upp i Sundsvall, i samband med att det anrika stadshotellet Hotel Knaust, Sundsvalls stolthet, firar 125 år med en kväll med delvis centraleuropeiskt tema. Både Gunilla Kinn och Edward Blom står på scenen, och en meny med tre rätter ur ”Allting gott och alldeles för mycket” samt ”Kokkonst för livsnjutare” serveras. Läs mer här (evenemanget är dock redan så gott som fullbokat):

Dessutom samarbetar Edward under hela hösten (t o m slutet av november) med nöjespalatset Wallmans, på Blasieholmen i Stockholm. Där serveras en överraskningsmeny med sex rätter ur hans fatabur (se kokböckerna ovan) och även ett särskilt Edward Blom-dryckespaket. Wallmans serveringspersonal står för underhållningen kring borden och på scen. Läs mer och boka här: wallmans.se

I övrigt lär Edward dyka upp i TV-rutan och i etern då och då. Vi informerar i olika sociala medier om vad som är på gång, inte minst på vårt företags Facebooksida! Missa inte heller Edwards YouTubekanal, och följ honom på Instagram och på Twitter.

Riv inte 1800-talets tullhus på Blasieholmen!

22 april, 2015 by Arkitektur och stadsplanering Arkiv och historia Edwards egna artiklar Stockholms stadsplanering

Detta är Edwards synpunkter apropå ”Nobel Center”. Idag (22 april 2015) är sista dagen för Stockholms stads så kallade samråd. För mer information om hur man skickar synpunkter till staden, se här: http://bygg.stockholm.se/-/Nyheter/Nobel-Center-/samrad

B_2ZOVlUIAAmgpe

Blasieholmen sett från Strandvägskajen. Foto: Edward Blom

Synpunkter, samråd  Dp 2013-00460

Härmed avlägger jag mina synpunkter under samrådet inför den avsedda rivningen av Tullhuset och magasinen samt byggandet av ett ”Nobel Center” på Blasieholmen (Dp 2013-00460).

Det är med stor sorg jag har tagit del av förslaget om rivningarna på Blasieholmen. Både som vanlig medborgare och som arkivarie/kulturhistoriker finner jag förslaget fruktansvärt.

Tullhuset från 1876 är en arkitektonisk pärla med harmoniska former och intressanta detaljer. Att riva ett så vackert och intressant hus från 1800-talet är i sig något som aldrig borde få förekomma – särskilt som så många hus från den tiden redan gått förlorade, under de stora rivningarna på 1900-talet. Detta kunde förvisso lösas med att huset flyttas – ifall det är tekniskt möjligt (jämför Klocktornet, Norra station, som skulle flyttas men som revs i alla fall).

Som historiskt kulturminne är helhetsmiljön mycket skyddsvärd, som också många experter och remissinstanser påpekat.
I Sverige har vi tyvärr sett pejorativt på 1800-talet som epok. Detta eftersom man alltid ser ner på den epok som närmast föregår den egna, och under 1900-talets mitt var således 1800-talets slut en symbol för det gamla, omoderna, fattiga, smaklösa etc.
När vi i dag nått en bra bit in på ännu ett århundrade är det tid att se på 1800-talet med friska ögon som det århundrade då det moderna Sverige, och en stor del av det vi uppfattar som gott i vårt samhälle, uppstod.

Det var under 1800-talet Sverige fick näringsfrihet. Nog hade vi haft en del bruk, lite handel, jordbruk innan – men ett näringsliv i dagens bemärkelse uppstod först på 1800-talet. Det är då vi blev en exportnation, en snillenation, det var då Sverige blev rikt.

Denna rikedom användes även till bygget av ett nytt samhälle. Under 1800-talet uppkommer arbetarrörelsen, liksom folkrörelserna; den liberala rörelsen blir stark och grunden till de flesta av dagens partier läggs. Det moderna Sverige börjar byggas med minskad dödlighet, allmän skolplikt, avlopp, välfärd, tekniska högskolor etc. Under 1800-talet fördjupas och utvecklas Sveriges demokrati och en debatt och ideologisk diskussion pågår som senare leder fram till besluten om allmän rösträtt följande århundrade. Det Tegnér sade om 1700-talet och kulturlivet kan vi kort sagt även säga om näringslivet och samhället, fast då gällande 1800-talet: ”var stodo vi, om de ej varit till?”

Centrum i 1800-talets starka ekonomiska tillväxt och politiska samhällsbygge låg i huvudstaden. Stockholm var länge Sveriges viktigaste hamn för såväl utrikes som inrikes handel. Här tronade ännu Skeppsbroadeln, här restes bankpalatsen och här rullade pengarna. Tullhuset utgör en av skärningspunkterna mellan näringsliv och det offentliga. All världens varor som strömmade in i Stockholm skulle tullas och pengar skulle tas in från näringslivet till politikernas samhälleliga projekt.

Det bevarade Tullhuset och magasinen där varorna förvarades utgör tillsammans en fantastisk kulturmiljö, som vittnar om tiden innan Göteborg tagit över som vår stora hamnstad. Byggnaderna utgör ett monument över handelns historia, det svenska näringslivets ”Gründerzeit” (när de flesta av dagens exportföretag föddes), men är även ett monument över hur det offentliga tog in tull och skatter som användes för att bygga upp välfärdssamhället.

Nobelpriset är något fantastiskt ensartat som vi i Sverige ska vara enormt stolta över. Nobelkommittén måste behandlas med silkesvantar eftersom det är oerhört viktigt att prisceremonin, museet etc. blir kvar i Stockholm. Personligen finner jag dessutom det förslag av David Chipperfield som framförts på Nobel Center rent arkitektoniskt vackert. Men allt detta får inte göra oss blinda och skövla en ovärderlig miljö vi aldrig kan få tillbaka!

Tullhuset och magasinen och hela platsen borde rustas upp. Den är otroligt eftersatt och förfallen, vilket också är grunden till att rivningstankarna ens kommit upp. Magasinen skulle kunna fyllas med gallerier, fiskmarknad eller fiskrestauranger. Tullhuset med museiverksamhet eller (som tidigare) kommersiell verksamhet. Området skulle kunna bli fantastiskt.

Samtidigt ska Nobelcentret naturligtvis erbjudas en annan plats. Jag är inte man att finna ut den rätta platsen: säger jag Skeppsholmen så förstörs grönområden, säger jag ängen bredvid Junibacken så finns det säkert något argument mot det. Personligen skulle jag finna Nobelparken vid Djurgårdsbrunnsviken mest historiskt korrekt (den fick ju sitt namn eftersom ett nobelcentrum skulle ha byggts där). Vinterviken, Albano, Hagastaden, Hjorthagen, Tegelbacken och Liljeholmen har framförts av andra.

Efter 1960- och 1970-talens fruktansvärda rivningsraseri andades de flesta ut och trodde att denna hemska period var över. De senaste 5–10 åren har vi dock sett en tendens till återupptaget rivande av gamla 1800- och tidigt 1900-talsbyggnader i Stockholm (och övriga Sverige). Rivs Tullhuset trots att alla kulturinstanser uttalat sig mot det är det som att dra korken ur flaskan, eller snarare locket av Pandoras box. Må Blasieholmen inte bli startskottet för ett nytt rivningsraseri, utan ett nytt Münchenbryggeriet eller Kungsträdgårdens almlund! Låt oss bygga nytt på tomma platser – men behålla befintlig historisk bebyggelse, för att även i framtiden kunna läsa vår historia i stadslandskapet.
 
Edward Blom

Kulturhistoriker och arkivarie; hedersmedlem i Centrum för Näringslivshistoria